Koppling mellan kulturmiljövärden och naturvärden

Under 2008 gjordes in natur- och kulturmiljöinventering av Storåns dalgång i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret . Kulturmiljöinventeringen utfördes av Krstina Wallman på Melica.

Det är viktigt att belysa hur olika värden hos exempelvis kulturmiljöer och naturmiljöer kan sammanfalla och även samverka. Detta skapar större engagemang för miljöerna samt förståelse och motivation för bevarandeåtgärder. Det är också viktigt med helhetssyn vid bevarandeåtgärder så att inte värden går förlorade medan man försöker bevara andra värden.

I området har 30 rödlistade arter noterats. Bland särskilt skyddsvärda arter kan nämnas flodpärlmussla, guldsandbi (Andrena marginata), kardinalfärgad rödrock (Ampedus cardinalis) och almlav (Gyalecta ulmi). I dalgången pekades åtta helhetsmiljöer med mycket höga kulturvärden ut. Det som är intressant att notera är att de utpekade kulturmiljöerna täcker in 80 % av de värdefulla miljöerna av gamla hamlade träd i dalgången. Inom ett avstånd på 700 m från de intressanta kulturmiljöerna finns samtliga påträffade lokaler med rödlistade bin. Inventeringen visar alltså på en tydlig koppling mellan kulturmiljöer och naturmiljöer med höga värden, främst när det gäller gamla hamlade träd men även hagmarker och miljöer med vidkroniga grova ekar. Dessa naturmiljöer inklusive de arter som är beroende av miljöerna ingår som en kulturhistorisk helhet med byggnader, vägar mm.

2008. Natur- och kulturmiljöinventering av Storåns dalgång i Marks kommun 2007 (7,6 MB)

Frågeställningar och utveckling
Åtgärder för att bevara naturvärden sammanfaller oftast med det som gynnar kulturmiljövärden. Ibland kan det dock finnas tydliga intressekonflikter. Exempelvis är behovet av död ved stort för många arter, även i hagmarker, där exempelvis många arter av bin utnyttjar hål i den döda veden för bon. Även många sällsynta vedlevande skalbaggar behöver närhet mellan blommande ängsmarker där de vuxna söker föda och lämplig död ved där larverna lever. En stor mängd insekter är beroende av blommande buskar och träd. Särskilt är sälgen viktig får många bin, humlor och blomflugor. Död ved och buskar vill man dock ofta ta bort då man ska bevara kulturmiljöer. Ett annat problem kan vara alltför tidig och hårt bete då man vill bevara hagmarker. En stor mängd bin och fjärilar har minskat starkt under senare år vilket troligen beror på allt färre blommor och för bin även boplatser i landskapet. Detta beror på flera saker som igenväxning, kvävenedfall men även alltför tidigt och hårt bete i många av de marker som betas.

Fler inventeringar med helhetssyn på både kultmiljöer och naturvärden bör göras. Åtgärdsplaner för hur den biologiska mångfalden samt kulturmiljövärden ska kunna bevaras i intressanta områden kan tas fram. Här kan man belysa vilka åtgärder som gynnar både natur- och kulturmiljövärden och vilka åtgärder som innebär konflikter. Genom att problematisera och visa på exempel kan kanske kreativa lösningar och större engagemang uppstå.