Helhetssyn på hydromorfologi och biologi

Vattnet rörelse och översvämningar formar utseendet på vattendragens bottnar, kanter och svämplan. Block, sten, grus och sand eroderas från kanter och botten för att sedan transporteras nedströms, sorteras och deponeras på olika platser i vattendragets botten, stränder och svämplan. Detta gör att en lång rad olika miljöer förnyas och upprätthålls som en stor mångfald av arter är beroende av. Svämplanen som översvämmas då och då är en del av själva vattendraget och där de fortfarande fungerar ett av våra mest biologiskt högproduktiva och artrika ekosystem.

Idag är de flesta vattendrag påverkade av dammar och regleringar. Svämplan är dessutom ofta påverkade av exploateringar, skogsbruk eller åkerbruk. Det gör att de hydromorfologiska processerna ofta har påverkats vilket gör att det finns risk att de naturliga miljöerna i och längs vattendrag inte längre upprätthålls.

Det behövs kunskap om processer som upprätthåller exempelvis grusbottnar, riffle-pool system, älvvallar, erosionsbranter och olika miljöer på svämplan. Vi behöver en helhetssyn på vattendragen med dess omgivningar när åtgärder görs eller när vi planerar samhällen.

Några frågeställningar
Hur kan vi nå större helhetssyn och kunskap om processer för att långsiktigt bevara ekosystem och biologisk mångfald?

Exempel på projekt
Vattendrag och svämplan - helhetssyn på hydromorfologi och biologi. WWF 2011.

Naturvärdesinventering av Lilla Helge å ‐ hydromorfologi och biolog. Länsstyrelsen i Kronobergs län 2008.

Undersökning av bottenfauna och sediment i tre pooler längs en riffle‐pool sträcka i Helge å. Länsstyrelsen i Kronobergs län 2008.

Akvatisk utredning av Rössjöholmsån-miljövärden, påverkan och förslag till åtgärder. Vattenkkraftsägare i Rössjöholmsån 2015.

Död ved i vattendrag. Länsstyrelsen i Kronobergs län 2008.

Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde - en resurs för människor och ekosystem. Mölndalsåns vattenråd 2011.